Ännu en natt med Sigur Rós och sömnlösheten. Väggstirrande, nattpromenader, regndroppsräknande, tedrickande och rubikskublösande är det som hållit mig sysselsatt dom senaste 3 nätterna. Desperat har jag letat efter sömn i husets alla hörn men finner den inte. Jag är trött. Hur trött som helst. Men ögonen vägrar stängas. Hjärnan vägrar vila. Kroppen vägrar slappna av. Tankar? Nej. Precis ingenting finns att tänka på. Det finns inget jag ångrar. Inget värt att tänka igenom en andra gång. Ingen värd att ägna en tanke åt. Eller kanske finns det de. Men inte tid. Eller såklart det finns tid. Men inte lust. hm. Jag vet inte. Hur förstår man sig på en oförstålig människa? Det är lika omöjligt att svara på  som "vad händer när en ostoppbar kraft möter ett orubbligt/orubbart föremål?". Nu har jag ett svar. På vad jag ska ägna 37% av min framtid åt. Att försöka förstå mig på mig själv. Försöka förstå vad jag är. Kan bli intressant!

Nu kom en tanke. Som jag ska ägna nästa sömnlösa natt åt. Om vi nu ska filosofera. Låt oss säga att vi har två "objekt"/"personer"/"djur"/"figurer"/"whatever" som är helt olika. den ena är the unstoppable force. Den andra är the immovable object. Helt olika. Varandras motsatser. Låt oss säga att dom ska träffas. Att deras vägar ska gå parallellt med varandra. Hur ska det kunna fungera utan att............................................... någonting händer!? Alltså. Detta är ingen vanlig sak som jag bara undrar över för att det stör mig. Detta är verkligen någonting jag måste ha svar på. Hm. Hmmmmmmmmmmmm. Ärligt!? Jag tror att jag har en konflikt med mig själv och har därför svårt att lösa problem utanför det. Jag måste göra nånting. Verkligen nånting. Jag vet inte vad. Uppenbarligen. (Mitt favoritord. Så jävla drygt). Promenader räcker inte. Dom hjälper bara för stunden. Man går en sväng, hade egentligen tänkt gå igenom alla dom där problemen som ligger på hyllan, men egentligen så går man bara. Kanske Njuter av naturen. Men man funderar aldrig. Inte på riktigt. Inte djupt. Prata fungerar inte heller. Det finns alltid saker man inte nämner. Kanske är det för man vill låtsas verka lite sådär mystisk som i filmer. Fan vad onödigt. Vem gör det? Jag tror bestämt att jag måste förändras. Helt. Hur förändras man? För det första måste jag göra något jag hatar. Listor. Göra en lista på allt som måste förändras. O'boy detta kommer bli svårt. Men lärorikt! Jag ska börja, imorgon. Nej jag ska börja på Onsdag. Då ska jag börja planera förändringen. På Torsdag ska jag säga hejdå till mitt gamla liv/välkomna det nya. Och på Fredag. Den första Januari 2010. Då ska jag officiellt börja förändringen. Sen ska jag bli stark och lite tuff och sånt. Jag ska bli the unstoppable force! Hej